Graviditetsvecka 37 - varmt, så varmt
Nu har jag gått in i 37:e graviditetsveckan. Det är varmt och hela jag är svullen och full med vatten känns det som. Det hela blir ju inte lättare av att det är 25 grader varmt utomhus.
Rent ut sagt så är det en pina med värmen. Jag håller mig inomhus framför vår AC (som är ett stort fult åbäke, men ack så uppsakattad).
Jag tror även att min mage står som högst nu för jag får sitta och trycka ner barnet från revbenen hela tiden. Känns även som att den fastnar då och då för det rycker på något konstigt sätt i revbenen. Fruktansvärt obehagligt.
Fötterna. De är ett kapitel för sig. Fy vad ont jag har i dom, många gånger ger de upp och jag kan inte ens stå på dom. Det är som att gå på glödande kol. Tack svägerskan för tipset om foppatofflor, hade inte klarat mig utan dem. De är det första jag tar på mig på morgonen och det sista jag tar av mig på kvällen typ :)
För övrigt känns allt bra, jag har börjat vänja mig vid tanken att föda normalt och insett att det faktiskt inte är så långt kvar. Tänkte börja kolla runt lite om vad som behövs packas i BB-väska och sådant...
Rent ut sagt så är det en pina med värmen. Jag håller mig inomhus framför vår AC (som är ett stort fult åbäke, men ack så uppsakattad).
Jag tror även att min mage står som högst nu för jag får sitta och trycka ner barnet från revbenen hela tiden. Känns även som att den fastnar då och då för det rycker på något konstigt sätt i revbenen. Fruktansvärt obehagligt.
Fötterna. De är ett kapitel för sig. Fy vad ont jag har i dom, många gånger ger de upp och jag kan inte ens stå på dom. Det är som att gå på glödande kol. Tack svägerskan för tipset om foppatofflor, hade inte klarat mig utan dem. De är det första jag tar på mig på morgonen och det sista jag tar av mig på kvällen typ :)
För övrigt känns allt bra, jag har börjat vänja mig vid tanken att föda normalt och insett att det faktiskt inte är så långt kvar. Tänkte börja kolla runt lite om vad som behövs packas i BB-väska och sådant...
MVC - huvudet neråt?
I fredags var jag på en extrakoll på MVC för att se hur bebisen ligger. Förra veckan var vi på ultraljud där de konstaterade att den lagt sig med huvudet snett neråt. Bebisens ansikte såg ut som en liten liten gubbe, hihi.
Men för att vara helt säkra så var det en extrakoll på MVC i fredags för att se att den inte vänt sig tillbaka. Men vad hon kunde känna så verkade huvudet till och med fixerat sig... Konstigt. Att det kan gå så fort...
Nu väntar alltså en vanlig förlossning... vad jag tycker om det vet jag inte.
Hade ju börjat förbereda mig på ett kejsarsnitt och var ganska nöjd med den tanken. Men, det ska ju vara bättre att föda vanligt, både för barnet och mig, så, får väl hoppas att det löser sig till det bästa!
Bröllopet var väldigt fint igår. Min lek framkallade en del skratt iallafall och brudparet verkade gilla det. Bröllopstårtan var den godaste jag ätit! Mörk chokladbotten med hallonmousse och ett överdgar av vit chokladmousse. MUMS!
Graviditetsvecka 36 - halsbränna
Jag har nu gått in i vecka 36 av graviditeten. Störst skillnad den här veckan är HALSBRÄNNA! Jag har haft halsbränna tidigare i graviditeten men den har varit borta sedan vecka 28 någon gång.
Den var heller ingeting mot vad jag har nu. Det gör rent ut sagt ont och känns som att jag ska spy och brinna upp i halsen på en och samma gång.
Knaprar både nouvalocol (?) och gaviscon men inget hjälper.
Har läst att kaffe och stark mat ökar halsbränna så får försöka minska på det. Men kaffet blir svårt...
I need my coffe.
Den var heller ingeting mot vad jag har nu. Det gör rent ut sagt ont och känns som att jag ska spy och brinna upp i halsen på en och samma gång.
Knaprar både nouvalocol (?) och gaviscon men inget hjälper.
Har läst att kaffe och stark mat ökar halsbränna så får försöka minska på det. Men kaffet blir svårt...
I need my coffe.
MVC - fortfarande tvärläge
Besöket på MVC igår gav en ordentlig tankeställare. Bebisen ligger på tvären, fortfarande. Men riktigt hur den ligger kunde läkaren inte säga. Bara att varken huvud eller rumpa har "åkt ner". Enligt henne är chansen också ganska liten att den vänder på sig självmant nu när det har gått så lång tid och förmodligen är inte ens min livmoder utvecklad till att ha plats för att den ska ligga på längden...
På fredag har jag ännu ett besök på MVC (det är ett himla spring) och har bebisen inte vänt på sig då så bokas en tid för vändningsförsök. Detta är för mig blandade känslor. Att två läkare försöker vända på bebisen i min mage är något jag inte vill. Dels för att man har hört skräckhistorier kring hur obehagligt det är och hur ont det kan göra. Men även att jag vet att bebisen i magen inte gillar när folk är och trycker och buffar på den. Varje gång jag varit inne för lägeskontroll har den blivit stressad och knappt rört sig på två dagar efteråt. Så jag vill inte att någon bråkar ännu mer med den. Och till sist, det är inte ens stor chans att det funkar.
Vad gör man?
Jag frågade läkaren om man kunde vägra ett vändningsförsök... Hon tittade konstigt på mig och berättade vilka faror ett kejsarsnitt kan innebära för både mig och barnet.
Nu vet jag varken ut eller in och känner obehag inför i princip allt :(
Föräldrarutbildning
Igår var vi på föräldrarutbildning hela dagen. Det var nog bland det mest lärorika jag varit med om. Tänk om jag inte fått ta del av all den informationen innan förlossningen och barnet kom?
Jag upptäckte då att jag har varit ganska nollställd och inte vetat så mycket egentligen. Speciellt inte om livet efter förlossningen. Fram till nu har störst fokus legat på just förlossningen. Hur det är att bli mamma och att ta hand om ett barn har jag inte börjat fundera så mycket över ännu. Kanske börjar bli dags? :)
Gårdagen var också enda gången vi får gå på en sådan här information innan barnet kommer. Om jag ska vara ärlig så hade det behövts ännu en dag, eller att de delade upp dagen på två dagar. För att sitta i en bänk mellan halv nio och halv fem på obekväma stolar och dålig luft gjorde att jag fick enorm huvudvärk och blev väldigt trött. Tog en alvedon och gick och la mig så fort jag kom hem.
Nu ska jag ta en promenad bort till M där våra vänner som redan har barn ska träffas för lekstund och fika.
Efter det är det dags för ännu ett läkarbesök på MVC för att se hur min lilla bebis ligger i magen. Idag kan jag faktiskt inte riktigt känna själv hur den ligger, så det ska bli spännande att se hur det ser ut.
Jag upptäckte då att jag har varit ganska nollställd och inte vetat så mycket egentligen. Speciellt inte om livet efter förlossningen. Fram till nu har störst fokus legat på just förlossningen. Hur det är att bli mamma och att ta hand om ett barn har jag inte börjat fundera så mycket över ännu. Kanske börjar bli dags? :)
Gårdagen var också enda gången vi får gå på en sådan här information innan barnet kommer. Om jag ska vara ärlig så hade det behövts ännu en dag, eller att de delade upp dagen på två dagar. För att sitta i en bänk mellan halv nio och halv fem på obekväma stolar och dålig luft gjorde att jag fick enorm huvudvärk och blev väldigt trött. Tog en alvedon och gick och la mig så fort jag kom hem.
Nu ska jag ta en promenad bort till M där våra vänner som redan har barn ska träffas för lekstund och fika.
Efter det är det dags för ännu ett läkarbesök på MVC för att se hur min lilla bebis ligger i magen. Idag kan jag faktiskt inte riktigt känna själv hur den ligger, så det ska bli spännande att se hur det ser ut.
Graviditetsvecka 35
Nu har jag gått in i graviditetsvecka 35.
Jag är aningen tröttare och skulle säkert behöva sova eller vila en stund på dagarna. Nu gör jag ju nästan aldrig det för jag blir som en zoombie när jag går och lägger mig mitt på dagen. Men det känns nästan som att jag skulle behöva mer vila nu än förra veckan iallafall.
Jag har även blivit väldigt svullen om händer och fötter. När man tar av sig strumporna på kvällen så syns ett ganska markant sträck efter strumpkanten.
Jag har nog också kommit en bit rent känslomässigt när det gäller barnet i magen. Jag tycker verkligen om den där lilla varelsen som är där inne. Oerhört mycket. Denna känslan av att vilja ta hand om och bara vara med och beskydda för resten av livet börjar infinna sig. Jättekonstig, men härlig känsla.
Sammanfattningsvis skulle jag väl kunna säga att barnet i sig har blivit mer verkligt för mig nu.
Jag är aningen tröttare och skulle säkert behöva sova eller vila en stund på dagarna. Nu gör jag ju nästan aldrig det för jag blir som en zoombie när jag går och lägger mig mitt på dagen. Men det känns nästan som att jag skulle behöva mer vila nu än förra veckan iallafall.
Jag har även blivit väldigt svullen om händer och fötter. När man tar av sig strumporna på kvällen så syns ett ganska markant sträck efter strumpkanten.
Jag har nog också kommit en bit rent känslomässigt när det gäller barnet i magen. Jag tycker verkligen om den där lilla varelsen som är där inne. Oerhört mycket. Denna känslan av att vilja ta hand om och bara vara med och beskydda för resten av livet börjar infinna sig. Jättekonstig, men härlig känsla.
Sammanfattningsvis skulle jag väl kunna säga att barnet i sig har blivit mer verkligt för mig nu.
Farligt att slå i magen?
Imorse ramlade jag och slog i magen i sängkanten. Det var ett ganska hårt fall med hela min kroppstyngd. Bebisen ligger som sagt på tvären och jag slog i magen precis där jag känner att huvudet ligger. En smäll rakt på bebisens huvud alltså. Jag hade väldigt ont och det rörde sig ingenting på en timme. Satt bara i sängen och velade om jag skulle ringa förlossningen, ännu en gång.
Min man var orolig och tjatade om att jag skulle ringa, så det gjorde jag. Men hon som svarade ansåg att de ligger så skyddade att det nog inte är någon fara, att jag skulle dricka ett glas med isvatten för att få fart på krabaten.
Man känner sig ju dum som är så nojig så man säger ju "ja, tack och ursäkta att jag ringde".
Nu kan jag inte få det ur skallen. Går och tänker på om det hänt mitt barn något, att den fått någon skada på huvudet eller vad som helst som mitt fall kan ha orsakat. Men hon på förlossningen gjorde ganska klart för mig att sålänge det inte är en trafikolycka eller liknande så brukar de inte be folk att komma in.
Jag får helt enkelt försöka lugna mig till min läkartid på tisdag och fråga mer då, vad läkaren tycker.
Usch, att man redan oroar sig så mycket för det lilla livet i magen, hur ska det då bli sen när det kommer ut? Varenda liten hosta eller feber kommer ju göra oss skitnervösa ;)
Min man var orolig och tjatade om att jag skulle ringa, så det gjorde jag. Men hon som svarade ansåg att de ligger så skyddade att det nog inte är någon fara, att jag skulle dricka ett glas med isvatten för att få fart på krabaten.
Man känner sig ju dum som är så nojig så man säger ju "ja, tack och ursäkta att jag ringde".
Nu kan jag inte få det ur skallen. Går och tänker på om det hänt mitt barn något, att den fått någon skada på huvudet eller vad som helst som mitt fall kan ha orsakat. Men hon på förlossningen gjorde ganska klart för mig att sålänge det inte är en trafikolycka eller liknande så brukar de inte be folk att komma in.
Jag får helt enkelt försöka lugna mig till min läkartid på tisdag och fråga mer då, vad läkaren tycker.
Usch, att man redan oroar sig så mycket för det lilla livet i magen, hur ska det då bli sen när det kommer ut? Varenda liten hosta eller feber kommer ju göra oss skitnervösa ;)
Babyshopping
Här är listan av vad som inhandlades till bebisen igår:
Speldosa och ko på IKEA. Tvättlappar. Badbalja från IKEA.
Jättesöt nalle. Aldrig kännt något så mjukt och lent i hela mitt liv från 1klass.
Badtermometer, mjukisko, solskydd till bilen och siliconnappar från 1klass.
Babyvakt från Claes Olssons.
Övrigt som handlades till bebisen var:
2 bomullsmössor, HM
Babygym, IKEA
Mobil att ha över skötbord, IKEA
Speldosa och ko på IKEA. Tvättlappar. Badbalja från IKEA.
Jättesöt nalle. Aldrig kännt något så mjukt och lent i hela mitt liv från 1klass.
Badtermometer, mjukisko, solskydd till bilen och siliconnappar från 1klass.
Babyvakt från Claes Olssons.
Övrigt som handlades till bebisen var:
2 bomullsmössor, HM
Babygym, IKEA
Mobil att ha över skötbord, IKEA
Allt bra
Vi var ju som sagt inne på förlossningen igårnatt för att jag började bli orolig över de minskade aktiviteterna i magen. När vi kom dit kopplade de en CTG (tror jag det heter) på magen och mätte bebisens hjärtljud och mina värkar.
Hjärtljuden var fina, låg mellan 120-140 slag i genomsnitt. Det visade även några stegringar på värkmätaren eller om det är sammandragningar, kan inte det där så noga men sköterskan sa att jag hade lite sammandragningar.
Jag fick dricka is för att det skulle göra att bebisen rörde sig mer. Det hela började självklart med att när sköterskan höll på att spänna fast CTG så sparkade det till hårdare än på 2 dagar... Så typiskt.
Efter att det konstaterats att det inte var någon fara med bebisen så mätte de min mage och då utbrast sköterskan "oj, här har vi visst en som ligger på tvären, det syns direkt". Så nej, den har fortfarande inte vänt på sig. Vi får se på tisdag då det är läkarbesök.
Igår var vi och storhandlade. Efter en lång natt på förlossningen gick vi upp vid halv nio och kom hem halv tio på kvällen. Snacka om svullna och ömma fötter! Så det blev bums i säng så fort man kommit innanför dörren.
Hjärtljuden var fina, låg mellan 120-140 slag i genomsnitt. Det visade även några stegringar på värkmätaren eller om det är sammandragningar, kan inte det där så noga men sköterskan sa att jag hade lite sammandragningar.
Jag fick dricka is för att det skulle göra att bebisen rörde sig mer. Det hela började självklart med att när sköterskan höll på att spänna fast CTG så sparkade det till hårdare än på 2 dagar... Så typiskt.
Efter att det konstaterats att det inte var någon fara med bebisen så mätte de min mage och då utbrast sköterskan "oj, här har vi visst en som ligger på tvären, det syns direkt". Så nej, den har fortfarande inte vänt på sig. Vi får se på tisdag då det är läkarbesök.
Igår var vi och storhandlade. Efter en lång natt på förlossningen gick vi upp vid halv nio och kom hem halv tio på kvällen. Snacka om svullna och ömma fötter! Så det blev bums i säng så fort man kommit innanför dörren.
Påväg till förlossningen
Nu är jag precis i farten att åka in på nattligt besök till förlossningen för att kolla upp bebisen.
Som jag har nämnt så har den inte sparkat utan bara rört sig minimalt de senaste dagarna så nu började jag bli riktigt orolig. (Speciellt när man läser alla diskussionstrådar på nätet).
Så när jag ringde nyss sa de att jag skulle komma in och göra en kurva för att se så att allt var normalt.
Hon bad mig även ta med bricka och blodgrupps-papper ifall jag inte skulle få åka hem igen(!?)
Helt plötsligt blev allt så påtagligt. Tänk om något är fel på riktigt och de måste sätta igång förlossningen?
Det tror jag dock inte, men lite nervös är man ju självklart.
Önska mig lycka till!
Som jag har nämnt så har den inte sparkat utan bara rört sig minimalt de senaste dagarna så nu började jag bli riktigt orolig. (Speciellt när man läser alla diskussionstrådar på nätet).
Så när jag ringde nyss sa de att jag skulle komma in och göra en kurva för att se så att allt var normalt.
Hon bad mig även ta med bricka och blodgrupps-papper ifall jag inte skulle få åka hem igen(!?)
Helt plötsligt blev allt så påtagligt. Tänk om något är fel på riktigt och de måste sätta igång förlossningen?
Det tror jag dock inte, men lite nervös är man ju självklart.
Önska mig lycka till!
MVC
Igår var jag ju som sagt på MVC för att kolla upp hur bebisen ligger.
Mycket riktigt ligger den fortfarande i tvärläge. "Tror" barnmorskan. Hon klämde på mig i 20 minuter tills jag blev alldeles öm och började få ont i magen. Hon kunde dock inte konstatera vad som var vad på bebisen och något hade "åkt ner" mot bäckenet för det var inte helt tomt där heller. Om jag inte redan gjort 2 ultraljud så skulle man tro att det är tvillingar i magen.
Så jag blev inte mycket klokare av det extrabesöket. Hon satte upp mig på en läkartid nästa vecka för det finns inget mer att göra nu under veckan som kommer ändå, mer än att vänta. Det är bara barnet själv som kan bestämma hur utgången ska bli så jag får "gilla läget".
Idag har bebisen varit väldigt lugn i magen. Det har inte sparkat eller rört sig alls mycket. Ett tag var jag lite orolig att hon klämt för mycket på den så att det har hänt något där inne. Får se hur natten blir men om jag inte får några ordentliga livstecken till imorgon så tänker jag ringa till förlossningen för att kolla upp om något är galet.
Hatar att gå omkring och vara orolig!
Idag har jag varit på min brors utställning på Länsmuseet hela eftermiddagen och kvällen. Han är så duktig så. Det har varit trevligt och halva min familj var med. Det blev dock lite kämpigt mot slutet då man blev lite trött i ben och huvud så nu ska det bli skönt att gå och lägga sig!
Natti natt!
Mycket riktigt ligger den fortfarande i tvärläge. "Tror" barnmorskan. Hon klämde på mig i 20 minuter tills jag blev alldeles öm och började få ont i magen. Hon kunde dock inte konstatera vad som var vad på bebisen och något hade "åkt ner" mot bäckenet för det var inte helt tomt där heller. Om jag inte redan gjort 2 ultraljud så skulle man tro att det är tvillingar i magen.
Så jag blev inte mycket klokare av det extrabesöket. Hon satte upp mig på en läkartid nästa vecka för det finns inget mer att göra nu under veckan som kommer ändå, mer än att vänta. Det är bara barnet själv som kan bestämma hur utgången ska bli så jag får "gilla läget".
Idag har bebisen varit väldigt lugn i magen. Det har inte sparkat eller rört sig alls mycket. Ett tag var jag lite orolig att hon klämt för mycket på den så att det har hänt något där inne. Får se hur natten blir men om jag inte får några ordentliga livstecken till imorgon så tänker jag ringa till förlossningen för att kolla upp om något är galet.
Hatar att gå omkring och vara orolig!
Idag har jag varit på min brors utställning på Länsmuseet hela eftermiddagen och kvällen. Han är så duktig så. Det har varit trevligt och halva min familj var med. Det blev dock lite kämpigt mot slutet då man blev lite trött i ben och huvud så nu ska det bli skönt att gå och lägga sig!
Natti natt!
Hello graviditetsvecka 34 - 20 kilo PLUS
Jag har nu gått in i graviditetsvecka 34. Vågen står på 89 kilo (herre gud). Jag vet att man inte ska fixera sig vid viktuppgången under en graviditet men i det här läget är det svårt att låta bli. Jag har i och med detta gått upp 20 kilo. Det enda jag kan trösta mig med är att jag är 178 cm lång så än ser jag inte ut att rulla fram. Men dit hän kommer vi nog...
I övrigt sitter magen väldigt högt upp vilket gör det jobbigt att andas. Jag måste helatiden vara rak i ryggen, att böja sig eller sitta som en potatis i soffan är omöjligt. Barnet ligger fortfarande på tvären vilket gör det smärtsamt när det sträcker på sig. På tisdag har jag en extratid på MVC för att de ska kolla om det fortfarande inte har vänt sig rätt.
Nu är det dags för lite havregrynsgröt med mjölk och blåbärssylt.
I övrigt sitter magen väldigt högt upp vilket gör det jobbigt att andas. Jag måste helatiden vara rak i ryggen, att böja sig eller sitta som en potatis i soffan är omöjligt. Barnet ligger fortfarande på tvären vilket gör det smärtsamt när det sträcker på sig. På tisdag har jag en extratid på MVC för att de ska kolla om det fortfarande inte har vänt sig rätt.
Nu är det dags för lite havregrynsgröt med mjölk och blåbärssylt.
Hårda sparkar
Maten blev inte alls god. Rent av ganska tråkig faktiskt. Adam Tensta har dålig smak. Jag hade väl kanske för höga förväntningar. Men min man sa att det ändå var "funkismat". Man känner sig liksom lite lurad när man stått i köket i över en timma för att få ihop nåt mumsigt första dagen som hemmafru och så blev det så dåligt...
Jaja, imorn blir det enkelt iallafall, köttbullar med mos, rivna morötter, lingon och brunsås :)
Jag är ju gravid i vecka 33 och detta lilla barn gör sig ständigt påmint. Just nu sparkar den så hårt att jag inte kan sova. Typiskt för jag är ganska trött. Eller skittrött rent ut sagt.
Detta lilla underverk vägrar också att lägga sig till rätta, utan har legat i tvärläge under hela graviditeten... så nu tycker barnmorskor och läkare att den nog får ta och trilla ner med huvudet snart annars blir det kejsarsnitt... Kan inte riktigt bestämma mig för vad jag personligen ska tycka om saken. Vad är bäst, snitt eller "det vanliga"?
Jaja, imorn blir det enkelt iallafall, köttbullar med mos, rivna morötter, lingon och brunsås :)
Jag är ju gravid i vecka 33 och detta lilla barn gör sig ständigt påmint. Just nu sparkar den så hårt att jag inte kan sova. Typiskt för jag är ganska trött. Eller skittrött rent ut sagt.
Detta lilla underverk vägrar också att lägga sig till rätta, utan har legat i tvärläge under hela graviditeten... så nu tycker barnmorskor och läkare att den nog får ta och trilla ner med huvudet snart annars blir det kejsarsnitt... Kan inte riktigt bestämma mig för vad jag personligen ska tycka om saken. Vad är bäst, snitt eller "det vanliga"?
